Namnet Rällen sägs bero av riklig förekomst av röding (rällor), men den fisksorten trivs bäst i sjöar med stenig botten. Ortsnamnsforskaren Bror Lindén menar i stället att att en koppling
till ordet ”rö”, äldre ”rä” kan tänkas då sjön var vassrik.

Ett intressant namn som dyker upp i en lagfart från den 16 mars 1547 är ”Byiebäcken” .
Bybäcken, som den fortfarande heter, rinner fram mellan de två byklasarna i Norr Rälta by, Jonheden och Knutsgårdarna.

Vid Bybäcken nedanför Knutsgårdarna har det ända in på senare tid funnits lämningar efter husgrunder, och namnet Bybäcken redan på 1500-talet antyder att bebyggelse förekommit långt dessförinnan. Den 2:a december 1551 bötfälldes Erik Olsson i Moon för att orättfärdigt tillägnat sig jord på Sjöbotten.

Namnet antyder att häradsbygsbor från Mon, nuvarande Övermo och Yttermo, redan vid denna tid haft ägor på Sjöbotten, förmodligen intill det väster om Sjöbotten belägna fäbodstället Korpholen. Före 1820 års storskifte hade Häradsbygdsbor allmänt ängsmark på Sjöbotten. På sina håll också åkermark på ställen ovanför gamla strandvallen, t ex Gammelänget och Västergärdet. Vid storskiftet fick endast de tre hemman som redan hade fäbodar i Korpholen tillägg av jord där.

En sägen från Yttermo menar att bebyggelse i Korpholen skall ha förekommit redan under medeltiden. En kapten som förestått utgrävningen av Rällen skall ha bott i Korpholen i en Lindsgård (tidigare ägd av Lindorsbor) under arbetets gång. Som fäbodställe har Korpholen sannolikt börjat användas senare, eftersom byn inte nämns i 1663 års förteckning över fäbodställen i Leksand.

Det kan inte uteslutas att hela bebyggelsen vid Sjöbotten utgått från Häradsbygden, åtminstone vad gäller Rältabyarna. I 1539 års jordebok finns fyra skattebönder upptagna med hemvist vid Sjöbotten. Lasse Ersson, Reretta, Erik Olsson och Lasse Andersson i Rarta samt Nils i Lindom (Lindor). Då Rälta skrivits på olika sätt kan det tänkas att de bott på något avstånd från varandra. De är inte heller upptagna i samma bondelag.

Kanske fanns uppdelningen på Norr- och Söder Rälta redan på denna tid ? I 1550 års jordebok finns sju skattebönder upptagna. Två av dem, Nils Engelbrectson och Jon Skinnare, återfinns i tidigare jordeböcker från Mjälgen i Häradsbygden. Att det varit Leksandsbor som slagit sig ner i Rältabyarna görs sannolikt, också av det faktum att man här talar Leksandsmål och inte, som i övriga byar i kapellförsamlingen, Djuramål.

Rältlindors by har hört samman med Rälta och tillhört Djura kapellförsamling fram till 1700-talet. I sockenstämmoprotokoll från 1705 talas det om Rälta och dess Lindor, åsyftande endast en by. Också i kommunionböcker från 1700-talet framgår att Rältlindor tillhört kapellförsamlingen. Sannolikt är, att Rältlindor överfördes till Leksand då kapellförsamlingen 1782 fick sin egen begravningsplats.

Sjöbottens historia tycks vara ledsagad av många trätor om ängsmark och ägande.
I 1554 års synebrev talas det först om den långliga träta som pågått mellan de lottägande på Sjöbotten utan att parterna kunnat komma till någon stadig förlikning.
Synemännen konstaterade också att Rältaborna lidit stor skada av sjöns utgrävning.
För det första hade de mist sin vattenbol (tillgången till vatten). För det andra hade de mist sin tillgång till fiskevatten. För det tredje sköljdes den gödsel som lagts ut på åkrarna ner till ängstegar nedanför åkrarna (…men tidigare ner i sjön). För det fjärde fick de inte löta på Sjöbotten. Och det var detta som tvisten närmast gällde. Och fler tvister har ständigt förekommit.